Dop
Vi önskar er lilla allt det goda i livet. Dopet är en gåva, en gemenskap och livets första fest. När ert barn döps blir hen en del av något större, både i kyrkan och i Guds stora familj.
Varför dop?
När ert barn döps blir hen en del av kyrkans gemenskap. Kyrkan vill vara ett stöd och en trygghet både i glädje och i svårare stunder.
Dopet är mer än bara en tradition eller ett namn. När dopvattnet rör ert barns huvud blir ert barn en del av Guds gemenskap.
Checklista för att ordna dop
I dopet står ert barn i centrum. Det finns ingen strikt etikett – det viktiga är att dopet blir en stund som känns rätt för er som familj.
När barnet fötts
Om mamman hör till kyrkan får hon automatiskt information om dopet och en blankett för att registrera barnets uppgifter. Den fyller ni i tillsammans med prästen vid dopsamtalet. Om mamman inte är medlem i kyrkan får ni motsvarande blankett från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Ni kan alltid låta döpa ert barn även om bara en av er är medlem i kyrkan.
Dopet hålls ofta inom tre månader från barnets födelse, men det kan anpassas efter er situation.
Dop hemma eller i kyrkan?
Dopet kan hållas i kyrkan, hemma, i församlingshemmet, hos mormor eller där ni själva önskar. Att döpa i kyrkan kostar inget och många församlingar lånar också ut lokaler gratis eller mot en liten avgift.
Ibland ordnas dop under en högmässa. Det kan också finnas särskilda doptillfällen eller gemensamma morgondop där församlingen ofta bjuder på kaffe och kaka.
Kontakta församlingens kansli för att boka tid och välja präst.
Namn och registrering
Barnets namn och modersmål ska anmälas inom tre månader efter födseln. Det gör ni till församlingen eller till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV).
Ifall barnet inte döps inom tre månader bör ni meddela barnets namn till DVV genom att fylla i blanketten som skickats hem eller som finns på DVVs webbplats.
Många gånger hörs namnet första gången under dopet. Det är en stark symbol för att Gud kallar barnet vid namn. Juridiskt sker registreringen genom myndigheten, men i dopet får namnet också en andlig betydelse.
Samtal med prästen
Inför dopet träffar ni prästen för ett samtal. Då kan ni prata om hur ni vill att dopet ska se ut, vilka psalmer ni önskar, om någon vill sjunga, läsa en dikt eller på annat sätt delta. Syskon, faddrar och släktingar kan ofta bidra och göra dopet ännu mer personligt.
Ha barnets namn och faddrarnas uppgifter redo inför samtalet. Ni kan också passa på att ställa frågor. Prästen finns där för er och har tystnadsplikt.
Faddrar
Ert barn behöver minst en fadder som:
- hör till den evangelisk-lutherska kyrkan
- är konfirmerad
Ni kan välja flera faddrar och de kan även komma från andra kristna samfund. Är ni osäkra på vem som kan vara fadder kan ni alltid fråga i församlingen.
På dopdagen
Ett dop tar ungefär 20–30 minuter. Det kan vara enkelt eller fullt av traditioner. Dopet kan innehålla böner, sång, musik och ljuständning.
Att förbereda:
- Varmt vatten i dopskålen. Eller låt ett syskon hälla upp det under dopet
- Dopbord med skål, duk och ljus
- Dopkläder (tunna kläder under rekommenderas)
Dopfesten
Ni avgör själva om ni vill ha en liten eller stor fest. Det viktigaste är att ni får vara närvarande med ert barn. Minst en fadder behöver vara med vid dopet, och om det bara finns en fadder krävs också ett dopvittne.
Festen kan hållas hemma eller i församlingshemmet. Där finns ofta porslin och dukar att låna. Vill ni slippa stressa med servering, be familj och vänner om hjälp. Låt någon baka eller koka kaffe. Be gärna någon fotografera dopet. Det blir fina minnen för barnet.
Efter dopet
Efter dopet blir ert barn medlem i församlingen. Ni får ett dopljus och ett dopminne och faddrarna får sina fadderbrev.
Om ni vill läses barnets namn upp i kyrkan vid en gudstjänst veckan efter och då ber hela församlingen för barnet. I många kyrkor finns också dopträd där det hängs upp en symbol, till exempel ett löv, en fågel eller en ängel, i samband med gudstjänsten.
Många församlingar ordnar dessutom träffar för föräldrar med små barn. Där kan ni hitta gemenskap och stöd i vardagen.
Dop för alla åldrar
Dopet är inte bara för spädbarn. Det är alltid möjligt, oavsett ålder. Barn, ungdomar och vuxna kan döpas, och för äldre barn eller vuxna anpassas dopundervisningen efter livssituationen.
- Ett barn som inte ännu har fyllt 12 år kan bli döpt om åtminstone en av vårdnadshavarna hör till kyrkan. Vårdnadshavarna behöver vara överens om att låta döpa sitt barn.
- Barn som är mellan 12 och 14 år behöver också ge sitt skriftliga samtycke.
- Alla som är under 15 år behöver vårdnadshavarnas samtycke för att kunna bli döpta.
- Den som är 15 år eller äldre får själv bestämma om dop och då räknas det som vuxendop.
- Den som vill bli konfirmerad behöver vara döpt. Men det går bra att delta i konfirmandundervisningen utan att vara döpt. Dopet ordnas före konfirmationen.
